Har du bestämt dig för att tapetsera din våning, villa eller ditt torp från sekelskiftet men gått vilse i djungeln av färger och mönster? För att göra valen lite enklare kan det vara en bra idé att låta sig inspireras av gamla tiders tapetmönster. Här ger vi oss på att reda ut vilka mönster och färger som bokstavligen var på tapeten i de olika tidsperioderna kring sekelskiftet.
Från början handlade inte tapetsering främst om estetik utan mer om att isolera kalla och dragiga väggar. Det vackra mönstret fick man liksom på köpet. Numer har inte tapeterna samma praktiska betydelse utan kommer in i bilden när man vill förändra och förnya utseendet på ett rum. Eller så klart om man vill vårda och återfå en känsla från förr.
Slutet av 1800-talet
Under den senare hälften av 1800-talet lånade man gärna mönster från äldre tiders stilar och man ser ofta drag från gotik, rokoko, renässans etc. i tapeter från den här tiden. I de mer välbärgade hemmen valde man ofta olika stilar i olika rum. Man var mycket för att imitera andra material och valde kanske en tapet med ekådring eller murimitation i hallen medan matsalen kläddes i tapet som såg ut som gyllenläder eller mörka tapeter efter nyrenässansen ideal. I salongen körde man kanske på nyrokoko med textilimitation och i herrummet tapeter i orientalisk stil. I sovrummen väljs ofta vilda blommönstrade tapeter. Den röda tråden var dock den tunga mörka färgskalan som skapade en ombonad och hemtrevlig känsla.
Tidigt 1900-tal
Runt sekelskiftet blev hemmen stegvis ljusare och luftigare för en ljus och harmonisk miljö. Jugendstilen och den engelska Arts & Crafts-rörelsen fick fäste med bland annat William Morris som frontfigur. Hans mönster präglas av eleganta blom- och växtmönster. Färgkombination med grönt, gult och tegelrött på ljus botten och speciellt gobelängtapeten med lövverk, blommor eller frukter är typiska för den här tiden. Tapetbården fick genomslag och placerades i avslutet mot taket. Alla var dock inte redo för den nya ljusa trenden, så många hem höll fortfarande kvar i de mer tunga konservativa mönstren.
1910-tal
När man tröttnat på jugendstilens blommor och slingrande mönster blev de mörkare gobelängtapeterna populära. I matsalen tapetserade man gärna med mönster som gav intryck av textil med vävd struktur. Småmönstrade tapeter med mönsterbårder på höjden passade i flera av hemmet rum. Blombuketter eller fruktkorgar var vanliga motiv och mönstret upprepades med en förskjutning på varannan rad.
1920 och Art Deco
Sprödheten och elegansen som präglade stilen art déco i Sverige kom senare att kallas Swedish Grace. De som tog sig an den här nya stilen klädde gärna rummen i tapeter med geometriska mönster, en kombination av streck, cirklar, trappformer och stiliserade blommor på en botten av oblekt papper. Färgsättningen var återigen mörkare och gick i guld och svart mot ljus gråbrun eller varmgul botten, alternativt i blågrått och blågröna toner mot en botten i matt silver. Till mönstren hämtades inspiration från Orienten med exempelvis japanska blommor.
